Scroll Top

Public Transport Supplier Management

En kollektivtrafikmyndighet ansvarar för trafik som utförs av andra aktörer, ofta under långa och komplexa avtal. PTSM är det strukturerade arbetet med att följa upp och styra leveransen från avtalets tecknande till avveckling, så att den motsvarar det som avtalats och kan redovisas inför medborgarna.

SL buss Mörby station

Vad är PTSM?

PTSM omfattar det arbete som krävs för att kollektivtrafik som utförs av en annan aktör ska leverera det som avtalats, från avtalets tecknande till avveckling.

PTSM är det samlade arbete som krävs för att kollektivtrafik som utförs av en annan aktör faktiskt ska leverera vad som utlovats, under hela uppdragets löptid, och för att den ansvariga myndigheten ska kunna stå för det inför medborgarna.

En kollektivtrafikmyndighet utformar och upphandlar trafiken, men kör den sällan själv. Den dagliga driften ligger hos en eller flera operatörer, ofta under flera parallella avtal som löper från något år upp till femton år. PTSM är arbetet med att leda den relationen: att översätta politiska mål och avtalskrav till trafik som fungerar i vardagen, och att löpande kunna visa att den gör det.

Som disciplin är PTSM oberoende av vilket verktyg som används. Arbetet finns där oavsett om det sköts i kalkylblad och e-post eller i ett system byggt för ändamålet. Det som skiljer är hur strukturerat, transparent och uthålligt det går att bedriva.

PTSM spänner över hela avtalets liv, från kravställning och etablering till löpande drift och avslut. Det omfattar både det operatören levererar och den uppföljning, dialog och utveckling som håller leveransen på rätt nivå år efter år.

De flesta är redan i en PTSM-situation

Frågan är inte om din organisation hanterar PTSM, utan hur medvetet och systematiskt.

Den vanligaste situationen är konkurrensutsatt upphandling. En operatör vinner ett anbud och tar över driften under ett avtal med tydliga krav och mätbara åtaganden. Det är här uppföljningsbehovet är som mest påtagligt, och det är den situation som det mesta av PTSM-arbetet utgår från.

Samma uppgift finns dock även när trafiken drivs av ett offentligt ägt bolag eller i en blandning av flera upphandlade avtal och trafik i offentlig regi. Att äga operatören tar inte bort behovet av styrning och uppföljning. När konkurrenstrycket saknas blir strukturerad PTSM tvärtom ofta det enda sättet att visa skattebetalare och politiker att trafiken levereras effektivt och att pengarna används väl.

 

Vad som ligger inom området. Kärnan i PTSM är relationen till den som utför trafiken åt myndigheten, vare sig det är en extern operatör eller ett offentligt ägt driftsbolag. Det är leveransen från någon annan, och uppföljningen av den, som disciplinen handlar om.

Leverantörsbilden är dessutom redan bredare än buss och tåg. Anropsstyrd trafik, mikromobilitet och de första autonoma fordonen ingår i allt fler myndigheters ansvar, och samma test avgör saken: finns det en styrd leverantörsrelation som myndigheten svarar för? När svaret är ja förskjuts inte disciplinen, bara tyngdpunkten. Autonoma fordon flyttar vikt från förare till mjukvara, säkerhet och data. Mikromobilitet blir en leverantörsfråga så snart myndigheten ställer villkor om parkering, täckning och datadelning som måste följas upp. I takt med det går myndighetens roll från att förvalta några få stora avtal till att orkestrera en bred portfölj av leverantörer.

Fem inbyggda spänningar

Spänningarna ligger i själva situationen. Ett bättre avtal löser dem inte, men medveten PTSM gör dem hanterbara.

1

Lås-in-paradoxen

Operatören valdes innan driften startade. Bytesmöjligheten försvann vid signering. Styrning måste ske utan ett trovärdigt alternativhot.

2

Det ojämna informationsläget

Operatören genererar all driftsdata och myndigheten ser det operatören väljer att rapportera. Operatören anpassar sig dessutom rationellt efter det som faktiskt mäts.

3

Kunskap som går förlorad

Avtal kan löpa i upp till femton år. De medarbetare som förhandlade dem hinner sluta, och syftet bakom enskilda krav försvinner med dem.

4

Avdriftsrisken

Utan aktiv uppföljning försämras kvaliteten gradvis och osynligt i komplexa långtidsavtal.

5

Ansvarsparadoxen

Du är ansvarig inför medborgare och politiker för en tjänst du inte själv driver. All operativ kapacitet finns hos operatören.

Tre lager

Underst ligger det du måste kunna se, i mitten det du förvaltar och överst det du styr med. Tillsammans bildar lagren ett sammanhängande system snarare än en checklista.

Styrning & avtalsförvaltning omvandlar synlighet till faktisk styrning styr UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN Trafik-produktion Fordon Anläggningar Personal &kompetens Miljö &hållbarhet Ekonomi &incitament ger underlag Data hållplatser · linjer · avtalsområden (geografi) · all uppföljningsdata

Du kan inte styra det du inte ser. Du kan inte korrigera det du inte styr.

Styrningslagret överst

Styrning och avtalsförvaltning är inte ett administrativt bihang utan myndighetens främsta instrument under drift. Givet inlåsningen och det ojämna informationsläget är det den mekanism som omvandlar det data visar till faktisk styrning. Här avgörs om relationen blir kontroll eller partnerskap.

Uppföljningsområdena i mitten

Trafikproduktion & service Det resenären upplever. Punktlighet, inställda turer, störningshantering, klagomål, ombordmiljö, tillförlitlighet. Myndighetens ansikte utåt. Fordon Det primära produktionsmedlet. Standard, ålderskrav, underhåll, teknik ombord, fordonsregister, leveranskontroller, flottförnyelse. Anläggningar & infrastruktur Depåer, uppställning, laddinfrastruktur och verkstäder, de fasta resurser operatören behöver för att producera trafiken. Skick, kapacitet och underhåll följs upp löpande. Hit hör även kontrakterad hållplatsskötsel. Ägande och överlåtelse vid avtalsslut ligger däremot i styrningslagret, som en inlåsnings- och livscykelfråga. Personal & kompetens Förarbehörigheter, utbildning, medicinska krav, bemanning, arbetsvillkor och uppförandekod. Utan rätt bemannad och certifierad personal sker ingen leverans. Miljö & hållbarhet Drivmedel och emissionskrav, GHG-rapportering, miljöledning, batteriuppföljning för elbussar. Kopplar direkt till de samhällsmål myndigheten är satt att uppfylla. Ekonomi & incitament Ersättningsmodeller, indexering, incitament och viten, finansiell rapportering och revision. Hur du betalar styr vad operatören optimerar för.

Datalagret underst

Datalagret är grunden som allt annat vilar på. Det är här den gemensamma bilden av verksamheten skapas, mätt på ett sätt som både myndighet och operatör kan enas om. Här finns också koordinatsystemet: hållplatser, linjer och avtalsområden. Det gör det möjligt att besvara frågor som ”hur var punktligheten på linje 11 hos operatör X?” och ”hur stora utsläpp genererade vi i kommun Y, oavsett vilken operatör som körde?”. Utan en gemensam och tillförlitlig databild blir uppföljningen i lagren ovanför en uppskattning. Med den blir den ett faktaunderlag som går att agera på.

Avtalets livscykel

PTSM ser helt olika ut beroende på var i avtalet du befinner dig. Tyngdpunkten mellan domänerna flyttar sig.

Upphandling ekonomi + styrning spelplanen sätts Etablering fordon + personal fel här är dyra Drift trafik + ekonomi + styrning upp till 15 år Avslut & övergång styrning + lärande tillgångsöverlåtelse

Avslut och övergång är ofta den mest förbisedda fasen, trots att det är där erfarenheter ska dokumenteras och forma nästa upphandling.

Hävstången ligger tidigt, nyttan kommer sent. De avgörande besluten fattas i upphandling och etablering, medan uppföljningen ger utdelning först under drift. Att beslut och värde ligger så långt isär i tiden är en viktig orsak till att kunskap hinner gå förlorad på vägen.

Tre principer som bär ramverket

1

 

Krav utan uppföljning blir kostnader

Avtalen blir allt längre och tyngre. Ett krav som ingen följer upp driver kostnad utan att ge värde, eftersom operatören måste prissätta osäkerheten. God PTSM bygger på samstämmighet: det som kravställs ska också följas upp, och det som inte går att följa upp bör rensas bort.

2

 

Data är inte ett mål utan en förutsättning

Det går inte att förvalta det man inte ser. En gemensam databild minskar tolkningskonflikter och gör konstruktiv dialog möjlig i stället för diskussioner om vem som har rätt.

3

 

PTSM skapar förutsättningar för framgång, inte bara kontroll

De som bedriver bäst PTSM har inte flest kontroller. De ger sina operatörer goda förutsättningar att lyckas, arbetar proaktivt och bygger relationen på samverkan med gemensamt ansvar för utfallet. Kontraktet är inte ett straffdokument utan en gemensam spelplan, och de bästa resultaten kommer ur samverkan snarare än ensidig kontroll.

Var står din organisation?

Alla organisationer befinner sig någonstans på skalan. Det här är ingen bedömning av branschen, utan ett sätt att resonera kring var ni står i dag och vart ni vill.

Nivå 1 Reaktiv Uppföljning är krishantering. Avtalet är ett juridiskt dokument, inte ett styrverktyg. Bilden av operatörens verksamhet är fragmentarisk. Samverkan sker ad hoc. Nivå 2 Grundläggande Periodisk uppföljning av definierade KPI:er. Möten sker regelbundet, rapporter tas emot. Men strukturen är personberoende. Nivå 3 Strukturerad Tydliga roller, gemensamma definitioner, konsekvent rapportering. Avvikelser följs upp systematiskt. Avtalet är levande, inte bara signerat. Nivå 4 Proaktiv Realtidsdata och gemensam databild. Avvikelser fångas innan de eskalerar. Incitamentsmodellen fungerar i praktiken. Samverkan är faktisk, inte ceremoniell. Nivå 5 Lärande Varje avtalsperiod bygger organisationens förmåga. Erfarenheter dokumenteras och formar nästa upphandling. Krav som inte följdes upp rensas bort. PTA och PTO förstår varandras utmaningar väl nog att samverka om lösningar.
Vad som skiljer nivåerna åt 1 till 2: Inför definierade KPI:er och en mötesrytm överhuvudtaget. Gå från enbart krishantering till periodisk uppföljning. 2 till 3: Skriv ned gemensamma definitioner och gör rollerna oberoende av enskilda individer. ”Om er mest erfarna avtalsförvaltare slutade i morgon, skulle uppföljningen fortsätta oförändrad?” · ”Räknar ni och operatören fram punktlighet på exakt samma sätt, ur samma definition?” Är svaret nej ligger ni på nivå 2. 3 till 4: Gå från mottagna rapporter till gemensam realtidsdata. Då slutar ni se operatörens kurerade version av verkligheten. 4 till 5: Stäng lärandeloopen mellan avtalsperioder och rensa krav som inte följdes upp inför nästa upphandling.

Vad god PTSM ger

Det går att se i tre ringar. Ytterst kontexten, allt som pågår i kollektivtrafiken. I mitten disciplinen, de upphandlade leverantörsrelationerna och strukturen som gör dem mätbara. Innerst utdelningen, det som uppstår när arbetet görs väl.

Utdelningen är inga avtalade krav, utan effekter som växer fram när organisationen rör sig uppåt i mognad. Minskat personberoende motsvarar steget från nivå 2 till nivå 3, transparens kommer ur datalagret och spårbarhet ur den gemensamma referensstrukturen.

Ordning och reda en sammanhållen bild i stället för spridda kalkylblad Minskat personberoende kunskapen sitter i strukturen, inte i en person Transparens PTA och PTO ser samma verklighet Integritet beslut vilar på data, inte tyckande Säkerhet krav och kontroller fångas systematiskt Spårbarhet varje åtagande går att följa över tid

Specialister på PTSM

Nordic Port har arbetat med PTSM sedan 2001 och byggt FRIDA kring disciplinen. I dag är plattformen navet i den digitala samverkan mellan beställare och leverantörer i Norden.

25+

200+

1 000+

22 000+

PTA:er i Norden

anslutna PTO:er

trafikavtal

fordon

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.